michaela hultqvist

en viktig grej jag har lärt mig nu under den senaste månaden är att man måste förlåta och glömma vissa saker för att kunna gå vidare i livet. jag trodde inte på de förr men nu har jag insett att man måste göra det. annars står man bara kvar på samma ställe och trampar och kommer inte vidare. jag förlät alexander och han förlät mig, och nu är vi lyckligare än någonsin. jag tänker glömma alla tråkiga saker vi va med om på slutet och dom svackor vi hade. de är ingen mening att stå och trampa i de som va, de är bara att blicka framåt och försöka vara glad för att kärleken fortfarande va så stark som den va efter allt som ha hänt. den dära "pausen" som varade i tre veckor va det bästa vi kunde råka ut för, vi testade våra känslor men insåg snabbt att de va varandra vi ville ha.

under den dära tiden vi va ifrån varandra försökte jag med en annan kille och försökte intala mig själv att jag inte alls älskade alex längre. men gick de inte, jag kände mig så himla otrogen mot alex bara jag va i närheten av en annan kille. jag kunde verkligen inte sluta tänka på alex och allt vi hade. jag har insett att det är alexander jag vill leva mitt liv med, även om vi har våra upp och ner stunder så är det han jag vill ha.


livet är en saga, allt har sina ljusa och mörka stunder. livet går upp och ner, även känslor. man möter många hinder på sin resa genom livet som man måste komma över, man måste komma på en lösning för att få det att funka. så är det med kärlek också, man måste få bråka ibland och va lite osams för att det ska kunna funka. man kanske måste vara ifrån varandra ett litet tag och känna efter vad man känner och hur starka känslorna egentligen är. det är det jag och alexander har gjort och vi blickar bara framåt nu och tar dag för dag.


-så hilda, nu har du nått att läsa tills nästa gång  ;*